En stege mot himlen?
Digitaliseringen utlovar i princip obegränsade möjligheter. Men hur har den förändrat våra liv, och vad har verkligen förbättrats? Riskerar vi framtiden i syfte att driva det här löftet, och när går det obegränsade över gränsen?
Ju mer vi får, desto mer vill vi ha
För inte så länge sedan var det bara möjligt att lagra filer på hårddiskar på persondatorer, flyttbara lagringsenheter eller nätverksservrar. Under 00-talet såg vi ett nytt system växa fram: nu kunde stora mängder data lagras via internet tack vare kraften hos ett stort antal datorer sammanbundna i ett nätverk i datacenter. Molnet hade anlänt – och med detta den otroliga fördelen att kunna komma åt dokument, program eller artificiell intelligens när som helst och var som helst, både individuellt och samtidigt som otaliga andra användare. Men molnet har även en mörk sida i form av en ohämmad energilystnad. Det Internationella energiorganet (IEA) förutspår att energin som förbrukas av datacenter, molntjänster och AI kommer att fördubblas igen till 2030 så att den motsvarar den nuvarande totala förbrukningen i Japan.
Gäller Moores lag inte längre?
Det var en chockerande teori: 1965 förutspådde Gordon Moore att antalet komponenter som fick plats på en integrerad krets skulle dubbleras varje år. Han visade sig ha rätt. Under efterföljande decennier har teknologiska framsteg gjort datachippen ännu mindre och ännu mer kraftfulla. Den här förutsägelsen kom i princip att bli huggen i sten – eller snarare kisel – även om Moore själv, medgrundare till chiptillverkaren Intel, senare ändrade intervallet till vartannat år. Men förflyttar vi oss till dagens situation finns det knappt något manöverutrymme kvar. Moderna chip konstrueras med funktioner som inte är bredare än några få atomer, och Moores lag håller på att nå gränsen för vad som är fysiskt möjligt. Därför forskar branschen på nya lösningar, som kvantberäkning. Den nya modellen heter ”Mer än Moore!”
Standardrevolutionen
Påskyndar överensstämmelse radikal förändring? Det låter motsägelsefullt, med när det gäller digitaliseringen är det väldigt ofta sant. Ett utmärkt exempel är mp3-formatet. Det utvecklades på 1990-talet och gjorde det möjligt att minska storleken på ljudfiler och samtidigt bibehålla det mesta av ljudkvaliteten. Tack vare dess plattformsövergripande standard kunde användarna plötsligt spela sina låtar på den enhet de hade tillgång till – först på datorer, senare på iPods och nu på smarttelefoner. Den digitala standardiseringen har revolutionerat vårt sätt att konsumera musik samtidigt som den har vänt upp och ned på de vanliga förutsättningarna inom den mångmiljarddollarindustri som musiken är.
En oförglömlig upplevelse
Har du någonsin undrat hur Amazons webbplats såg ut år 2000? Eller endress.com under sent 1990-tal? Då kan du resa bakåt i tiden med Wayback Machine, en plattform som sedan 1996 har strukit runt på internet och tagit snapshots av webbplatser – 946 miljarder stycken enligt den senaste räkningen. Njut av din nostalgitripp, men se upp: när allt kommer omkring kan man få en smärre chock när man tittar på gamla foton!
Nedladdningsbara filer
Utforska ytterligare resurser
